Efter minst 4 års uppehåll med "bruksträning" så var det äntligen dags igen, tillsammans med Therese x 2, Carina och Lotta så gav vi oss ut i Svedalaskogen med siktet inställt på bruksspår och uppletande.

Beet fick för första gången i sitt liv en liten introduktion på bruksspåret, man kan väl säga att han är helt ospårad innan...jag kan nog inte räkna mina 2-3 misslyckade IPO-spårförsök som nån form av spårerfarenhet    Vi bestämde oss...eller Therese N bestämde åt mig, att vi skulle köra med levande retning och slut första gången. Sagt och gjort, Lotta kampade lite med Beet innan hon försvann ut i skogen, och där stod vi sen i 4-5min redo med sele o allt...sen var det dags! SPÅRA! och det gjorde han....fantastiskt bra, redan efter 20m hade Lotta "tappat" en träapport som Beet markerade, den kampade vi jävlar med innan den böts mot godis och spåret gick vidare, en vinkel och en böj å långt därinne i skogen hittade vi Lotta å som Beet blev glad, den roliga med kampdutten, hade med sig kampdutten i skogen OXÅ!! Vilken lycka och vilken glädje matte kände i änden av spårlinan, lycka, glädje och en förjävla bra KÄNSLA!!!

jag och Beet iväntan på att spåret/Lotta ska komma till slutet och hitta ett gömställe...

Sen var det dags för uppletande, en relativt smal ruta men med korrekt djup. Zegra och jag gick ut i botten av rutan där vi lämnade våra två kampduttar i varsitt hörn, PLÄTTLÄTT sa Zegra, det här minns jag, först den ena och sen den andra! Ut med Zegra på stigen och hon fick inte se var Therese N la ut duttarna, samma visa igen...klockrent även om det var liiiite mer nosarbete den här gången. Tredje vändan, klurade Therese till det men till slut så fick vi tag i den sista dutten som låg nära oss...den andra hängde i en gren men det var lättare.

Zegra riktas upp inför utskicket i rutan, i bakgrunden...peppad publik, redo med segerrop å pompombollar 

Beet, samma upplägg här men med en sak till att börja med...med matte ut och lämna, att hämta in den grejen var inga problem, men när det var utan retning så krävde det liiite mer näsa MEN som han uppskattade publikens applåder och hejarop när han hittade sina saker...gullegrisen, några gånger till så han vet vad det handlar om så kommer det gå som tåget. 

 GLÄDJEN över att hitta ett liiiite svårare föremål ute i rutan, Beet och jag

Summa: SÅ HIMLA NÖJD!! Bruksspåret känns så mycket mer naturligt för Beet än IPOspåret, jag ska ta mig en titt på appell och lägrelydnaden och se om jag blir peppad på att sadla om Beet till 100%...synd bara på att han biter så jäkla bra   ahhh man kan inte få allt!

Nästa gång med Zegra så ska jag testa ett bruksspår så får vi se vad det ger, hon har ju appelllydnaden mer eller mindre klar så hon är ju redo att startas, behöver bara traggla framförgåendet lite innan. Uppletandet bara köra på, dags att testa olika föremål å inte bara de små duttarna.

Nästa gång med Beet: kör på, prova på, utveckla spåret och i uppletandet, köra på exakt samma sätt tills polettern trillar ner till 100%