Här bor vi första veckorna, precis brevid urmatte o urhusses säng. Mamma Dusty kan smita ut från oss och ligga för sig själv om hon vill.

    Dusty gör allt för att vi ska komma till de 7 tuttar som finns    

  lillhusse neo  

IFR IPO VM i Italien

Ossian och Petri började sin resa söderöver redan fredagen innan VM. De tog sikte mot tyska mästerskapen för rottweiler, som gick lördag/söndag. Söndagen var det dags att fara vidare mot södra Tyskland och träning hos Oliver Neubrand, där deltog även Mathias med Herion. Träning i 2 dgr för Oliver tillsammans med hundkompisar från Frankrike och England. Tisdag och dags att resa mot hotellet i Italien, där även Madde och Siv Elin var på plats.

Spår och lydnadsträning med hela laget onsdag/torsdag innan aktiviteterna drog igång på fredagen med inträning, provhund och invigning. På kvällen var det lottning och Ossian drog tid i första spårgruppen på lördagen så det var bara att säga godnatt och sova.

Lördag - spår

3 i laget hade spår på lördagen och jäklar som de presterade!! Ossian 94, Mathias 95 och Madde 96 - en BRA början för Sverige kan man säga. Siv Elin hade det tuffare på planen, det ville sig inte i vare sig lydnad eller skydd.

Söndag - lydnad och skydd

Mathias och Madde gick sina program tidigare på dagen, Madde och Yale presterade fantastiskt bra och låg stabilt på 279p  här hemma hade jag kontakt med Petri och Ossian regelbundet, stämde av resultaten och vi kunde konstatera när sista gruppen var kvar att det var bara några få som kunde hota Madde från pallplats.

Från danmark, tidigare världsmästaren, han behövde 99 i spåret för att gå om Madde

Från Italien och Tjeckien + Ossian från Sverige....

Ossian och X gjorde fina 94p i sin lydnad    och låg himla bra till att kunna kliva upp på pallen!!

Sakta kunde vi börja stryka en efter en när resultaten trillade in. Dansken försvann(han behövde 99 för att gå om Madde men fick 93 i spåret), Italien klev in på bronsplats med 277p. Madde från Sverige på silver och Spanien på första plats när det bara var några resultat kvar som kunde gå om!! De låg båda på 279p men spanien hade högre skyddspoäng som är avgörande när man ligger lika.

Sista hotet från Tjeckien, landade på 273 och försvann från ev pallplats. Då var det bara Ossian och Extreme, kvar som sista ekipage in på arenan, men möjlighet att kunna avgöra VM, ta pallplats och till och med vinna. Efter lite räknande här hemma...

91p behövdes för att gå in och vinna hela VM, med 90p så kniper de bronset iallafall och vi får TVÅ svenskar på pallen....tänk om det håller hela vägen  

Skyddet går igång, fina ronderingar, fin bevakning i skjulet(belastar något) kommer ut bra, fin flykt, bra ryggtransport, bra sidotransporter mm och sen går de upp till modprovet och här känner väl alla (ni vet den där känslan som man inte riktigt får känna INNAN det faktiskt är klart)..DET KAN GÅ!!

X gör ett bra modprov....MEN MEN MEN hur fan är det med att släppa på första LOSS kommandot....kommandona upprepas och poängen RASAR...alldeles för många extrakommandon och alldeles för mycket poäng som försvinner. När Petri skickar över "77" så kan jag säga att jag skriker NEEEEEEEEEEJ rakt ut hemma i köket. Frågorna på läktaren hade varit många, man tyckte att 77 var för hårt dömt, men det spelar ju ingen roll...domaren dömmer.

Men va fasan...att det inte kan klaffa allt på en och samma helg. 94-94-77 petade ner dom till en 10:e plats, men förutom att han behövde extrakommandon på släppandena så är Ossian nöjd med VM helt klart!! Det kommer nya år och nya tåg  

Ossian berättade att lagandan varit super nere i Italien, bra stämning och sammanhållning OCH Madde knep silvret på sin debut, bara det är ju så JÄVLA BRA!! Dessutom så tog Sverige faktiskt lag GULD *wow*!!!! Första lagplaceringen för Sverige nånsin, det känns som IPO miljön för rottweiler är på g äntligen.

Här finns video från både lydnad och skydd

http://www.teamworkingdog.com/

Nästa år ses vi här, Ossian och Extreme är kvalade och klara för laget.

Tiden går fort och blogga om träning, tävling, utställning och vardag ... ja det glöms liksom bort  livet snurrar på ändå utan live uppdatering, MEN vi har en fantastisk facebookgrupp där alla håller kontakten dagligen, träffar styrs upp, alla delar med sig av sin vardag osv

Statusen på gården just nu?

Ossian och X är i full träning, efter två mindre lyckade tävlingar i april/maj(ADRK WM och Scandinavian)så är det nya tag, nästa tävling på tur är CACIT tävlingen på Södertälje sista helgen i juni, full fart dit och så hoppas vi att den tävlingen ger lite utdelningen och att poängen räcker till att kvala till SM alla raser.

Ace har bott här i ett år nu, vi har tävlat lydnad och rally och han är redo att klättra vidare i klasserna, vi har även tränat mot IPO1 start, så nu söker han nytt hem, någon som vill tävla vidare och söker en aktiv träningskompis.

Dusty, har också varit här i ett år nu, men det är först nu i vår som vi tagit tag i träningen lite mer seriöst och det är först nu som hennes hjärna har landat lite och hon är mottaglig. Tanken är att Dusty och X ska paras på nästa löp(juli) och att hon ska bli mamma till kommande D-kull där Ossian hoppas få sin nästa tävlingskamrat.

Sen har Morph(Best Boy ur B-kullen) mellanlandat här över sommaren för lite hanteringsträning, det är fortfarande Veronicas hund men vi ska försöka få styr på hanteringen så han kan gå ett MH och klara hanteringen utan problem, det är mål 1.

 
 Det får vara allt för den här gången, tills nått nytt händer    

Jag & Therese körde lite spontanupplet i söndags....men va sjutton vad händer, den tröga norrbaggen slår till å blir nått jäkla uppletsorakel! Var det en lucky shoot eller har han lite talang??

Jag körde två varv

1)

Therese gick ut och la 2 saker, kling klong...han plockar in båda, gör om samma sak igen men med lite nya artiklar, same same no problemas!

2)

La ut 3 saker, varav den ena är en kaffekopp direkt från Therese bil. Caxe plockar in 2 grejer, kaffekoppen luktar han på men beslutar sig för att inte ta upp den...jag springer ut och leker med den, droppar...tillbaka till baslinjen, skickar å jovisst tar han upp den. 

Minns inte alla skicka exakt men jag var så JÄKLA imponerad av hans framsteg, detta är ju ändå 3 tillfället. 

Rutan var djup men ganska smal kanske 8-10m MAX!

Lördagen tillbringades i ett ridhus i Ängelholm medans Neo hade farmor o Lassehäng. 

Vi värmde upp med "gemensam lydnad" allesammans innan skyddet, Caxe har ju aldrig sett insidan av ett ridhus eller tränat samtidigt om 9 andra hundar...men fanimej alltså, han gick bättre än nånsin! Fotgåendet funkade mycket bättre där än utomhus  jävlarns nöjd med det måste jag säga! Körde övningar som han kan bara med tanke på ny miljö å störning!

Skyddet sen då, vi körde två pass jag o Caxemannen ... inget speciellt utan mycket "lyfta å kör bara" han har ju inte bitit sen i november så ingen lydnad eller kontroll på ett tag för hans del. 

Från A-kullen var Aslan och Ace med, båda visar så himla fina framsteg hela tiden, även om de ger sin husse resp matte gråa hår emellanåt  vet preciiiiiiiis hur ni känner, jag har ändå tränat både mamma, halvbror och morfar!

Och sen hände det! Jag & Vicky hittade lösningen på X position i ryggtransporten, så nu är det inte bara "allt hänger på grunden" som är tack vare mig utan även ryggtransporten...  jasåvida att Ossian tränar som vi föreslog, annars får han ta ansvaret själv!

Beet (som numera bor hos Carina) gjorde som vanligt GRYMMA skyddspass, nu måste bara Carina få ihop allt, sen kommer ni få se en helvetes jävla bra skyddshund!

Tack för idag allihopa, tack till Christer som roddar träningstillfällen och Michael som figgar. Det är himla skönt att bara vara deltagare ibland  

Tanken som slår mig på vägen in till djursjukhuset lördagen den 28 decemer är "ja men Soffie, va fan trodde du, 2013 är inte slut än" och precis så känns det. 

I mellandagarna hade vi besök och lördagen den 28/12 skulle vi in till emporia på julrean en sista sväng innan de skulle köra hem på söndagen, så medans de andra käkar frukost så tänkte jag "snabbrasta" hundarna här hemma å gå lilla rundan med Zegra, Caxe och Bus (Ossian och X var i Ängelholm på träning m IPO gänget) och 50m hemmifrån händer det SOM INTE FÅR HÄNDA och som är anledningen till att små valpar absolut inte ska umgås med större hundar. Caxe hamnar på efterkälken efter att ha "gjort ifrån sig" Zegra o Bus är lite snett framför mig när Caxe kommer springandes, jag säger lite högt "försiktigt!!" varpå lilla Bus vänder sig mot mig, Caxe toutchar till henne så hon snurrar 2 varv i leran och SKRIKER å sen är hon blockhalt direkt. Jag bär henne hem, in med Bus i bilburen, in med Zegra & Caxe i hundgården  å så tar jag in Bus i garaget och sätter ner henne, blockhalt, svullet framben å det står lite åt sidan(tänk fransysk tass)

In i köket, säga till besöker, ni måste passa Neo för jag måste köra in akut med Bus...jag tror hon har brutit benet, å 20min senare sitter vi på Malmö Djursjukhus. Undersöker, röntgar i vaket tillstånd(men tjena!) och i sövt tillstånd, sen blir det skena och stelbandage på hela benet och ordinerad vila i kombo med rimadyl. På måndagen ska vet återkomma efter att ha pratat med veterinär. 

Måndagen ringer veterinären som pratat med ortoped och de kan inte säga så mycket, Ossian kör in nån dag senare för röntgen och det ser inte bättre o inte sämre ut. 

Fredag - Therese gör återbesöket med röntgen mm eftersom vi är på MyDog, men jag vete 17 hur veterinären tänker för de sätter på ett mjukt bandage utan stöd?!?! På måndagen när vi kommer hem så ringer vi in akut och får tid hos ortoped på tisdagen. Ossian visar STORT MISSNÖJE och får tillslut träffa ortopeden efer röntgen och MR för att kontrollera diskar, minsik  mm som tack o lov klarat sig efter 4 dagars mjukt bandage.  Nytt bandage på med skena igen!

Fredag besök hos rehab för att prova ut och specialforma en ny "skena" med kardborreband mm....ja 10min hemma i hagen med tratt så har det ramlat av, under fredagen så fick vi sätta om det 4-5ggr SUCK!! Å här nånstans fick jag fanimej NOG av Malmö Djursjukhus!

Kontaktade Krister Julinder på http://www.animalartroclinic.se/ sen igår kväll, och tidigt imorse har han gett mig ett svar på mejlen att vi är välkomna efter helgen och lite kort hans tankar om skadan osv, GUD VA SKÖNT med en veterinär som vågar säga nått å inte irrar i blindo å har min hund som nått jäkla försöksobjekt!!

Det värsta  i allt är.....Bus är nått speciellt, tro mig, vi har haft många rottweilervalpar både egenuppfödda och inköpta de sista åren tillsammans jag och Ossian. Med Bus och hennes bror är nått extra, X var riktigt bra som valp, B-arna är jäkligt mycket bättre i allt de tar sig för!! VARFÖR HÄNDER sånt här en valp som man har EXTRA mycket tro och hopp på i både avel och tävling....jävla skit! Och det tar på en mentalt att inte ha en aning om vad sjutton man ska ta sig till!

Så 2013 var ett jäkla skitår ungefär vid den här tiden....men just nu känns 2014 MYCKET MYCKET tyngre!!

Idag behövdes det nått "annat" som kunde ta bort tankarna från Bus, om så bara i några timmar....lösningen på det SKOGEN!!

Vi träffades kl10 inne på Oxie för lite lydnad, jag, Therese, Carina, Patrik, Anna och Daniel.

Zegra fick vara ute lite samtidigt med några av de andra hundarna, visa hur man lär in tysksvängen, leka med sina favvobollar och springa lite agilitytunnlar. Det känns som Zegra får vara pensionär nu, sista valpkullen tog på henne fysiskt och hon har svårt att återhämta konditionen och även kroppsligt med muskler mm men man kanske kan lura nån annan att iaf köra rally med henne     

Caxemannen å jag, med tanke på att min mentala status sista dagarna har varit lite "nerverna utanpå" så var det inte läge för nått avancerat, vi körde lite skojgrejer som var helt nytt för Caxe som slalom mellan benen, att gå "fot" mellan mina ben å titta upp, detta körde vi genom folk mm lite ingångar, nån inkallning å lite kamplek med Patrik - lite lättsam trevlig helt oplanerad o planlös träning, precis så som man egentligen inte ska träna...men har man lämnat allt vad hjärnfunktion heter hemma så är det sån här träning det blir!

Lunch på Max å sedan avgång mot Svedala o uppletandeskogen, vi vallade en rätt smal ruta (men djup) eftersom alla hundarna är mer el mindre nybörjare. 

Zegra tycker ju detta är SVINKUL, hon frustrationsgnäller innan hon blir skickad...hon är så himla duktig på detta. FAN hon är verkligen en brukshund, tänk om jag satsat på det från dag 1 ist för IPO!!  är matten korkad får hunden lida!

Caxe då.....ja han fattade väl inte riktigt det här, Anna stod ute i rutan "död" men med ett öga på honom, de första två gångerna så springer han över grejen utan att riktigt fatta att det faktiskt är HAN som ska ta upp den     

men så tillslut så...sista skicket så plockar han upp å kommer in utan att Anna behövde vägleda honom, så nästa gång har han förhoppningsvis ett litet kom ihåg. Men om jag inte missminner mig så var halvbrorsan Beet lite konfunderad förra året men efter ett par gånger så lossna det. 

Hursom, dagen var vad den skulle - balsam för själen, nyladdade batterier när jag kom hem!!