Ibland bloggar man på som sjutton å använder bloggen som träningsdagbok, ibland går det tydligen månader! Tur att det var mars/april då det ändå inte händer skitmycket på den roliga fronten   i början av mars så var vi på Rottweilerklubbens rasspecial(årsmötesutställningen) vi visade bara syskonen från Kraftverkets Cocos o Caxe, båda placerade sig som 2:or i sina resp juniorklasser. 

Ankafaxxes(Belgien) och Stensby(Danmark) har fått valpar efter vår X som till och med hunnit flytta ut! Bilden nedan är på Ankafaxxes gänget, alla tikar utom Neo längst ut till höger som dessutom bor kvar på kenneln.

I mitten av April gick 8st av Türingens A-barn(också X som är pappa) sina MH, alla med 1:a på skott och lovord från beskrivaren om lovande bruksrottor! Argus ur den kullen visar tillsammans med sin duktiga förare Ylva sina framfötter minsann, inte ens 1 år fyllda så fick han LP1 och nu i höst uppflyttade till lägre och härom helgen uppflyttade till högre, jösses vad Ylva o Argus imponerar på oss!! Ett par till ur kullen har också vågat sig ut o tävlat med blandade resultat...Türingens - hundar som jobbar är en slogan som sitter som den ska på den kenneln!

Men sen...här nånstans i April började krånglet! Eller karma som vissa kallar det.

Vi åkte o titade på Dundra som gick sitt MH på Alvesta SK, känd mentalstatus med 1:a på skott, lite brister vid dumpe och spöke + hanteringen var ett jäkla trams där Dundra accepterar hela hanteringen men sedan kläpper med käftarna när testledaren tagit ett par steg därifrån.  Matte jobbar på med det tramset och så ser vi fram emot MT:t om ett par år. Som det ser ut idag så är hanteringen inte godkänd enl rottweilerklubbens avelskriterier så det är inte optimalt såklart, men vi får se vad Dundra visar i framtiden, hon har ju framtiden för sig med MT, tävlingar mm

Ace ur A-kullen köptes tillbaka för 5000kr från sin ägare då hon efter röntgen av ryggen inte ville ha honom kvar, veterinären hade konstaterat L7S1 och rekommenderade att undvika det som verkar ge honom ont(skydd, hopp?). Vill man tävla på hög nivå så funkar det såklart inte att ha en hund som har ont, så enkelt är det med det och matten satsar vidare med malle istället....det är ju inte den enda i rottisvärlden som övergett rasen för malle de sista åren, så inget konstigt med det. Man får ju helt klart lite mera gratis med en malle jämfört mot en rottweiler. 

Ace har varit hos oss i lite mer än en vecka nu och vi ser inga tecken på smärta eller försämrad rörelse mm, imorgon blir det en andra kontroll på artrokliniken i Söderköping och se vad Krister säger om Ace rygg. 

Ett par dagar efter att det bestämts att Ace ska köpas tillbaka så ringer Zegras nya hem(hon bodde där i ca 1,5 månad) och förklarar att det inte funkar längre pga arbetstider, långa dagar hemma med Zegra mm, så kvällen efter flyttade även hon hem igen. Att jag på söndagen sa i Alvesta att det varit så skönt att "bara ha 3 hundar hemma" ja det har jag fått surt ätit upp nu kan man säga  man ska inte ropa HEJ! Note to self på den....

Bus har blivit sämre.... Krister operade henne i januari och 6 veckor senare var vi tillbaka för att ta bort spikar, allt var lovande mm sen stack vi till Thailand men hon var himla halt när vi kom hem, jag trodde överansträgning när vi kom hem men oavsett om jag vilat henne eller tränat på så är hon lika halt och armbågen har börjat svullna å vika sig utåt....magkänslan är inte bra, Ossian anar det värsta medans jag HOPPAS HOPPAS HOPPAS